Storlek: Liten (3–7 kg) | Livslängd: 10–12 år | Aktivitetsbehov: Lågt | Pälsvård: Medel | Lämplighet för nybörjare: God
Japanese chin – trots namnet sannolikt kinesisk till ursprunget, men förädlad vid det japanska kejsarhovet under sekler – är en av Asiens äldsta sällskapshundraser. Den gavs som diplomatiska gåvor mellan asiatiska kungahus och nådde Europa på 1600-talet. Det är en hund som fullständigt omfamnar sällskapsrollen: lugn, tillgiven och med en kattlik förmåga att klättra upp på höga platser och observera världen uppifrån.
Karaktär och temperament
Japanese chin är lugn, reserverad och djupt knuten till sin familj. Den är mer katt än hund i sitt sätt – den tvättar sig med tassarna, klättrar gärna upp på möbler och ger sin tillgivenhet selektivt. Den kan vara blyg mot okända men är sällan aggressiv. Skäller sällan – ett stort plus i lägenhet.
Aktivitet och motion
Korta promenader dagligen räcker. Japanese chin är inte en aktiv hund och trivs med ett lugnare tempo. Den är känslig för värme och bör inte anstränga sig i varmt väder.
Pälsvård
Den silkeslena pälsen är förvånansvärt lättskött – borsta ett par gånger i veckan. Fäller måttligt. Ögonen är stora och utstående och bör kontrolleras och rengöras regelbundet för att förhindra irritation.
Hälsa att känna till
Brachycefal ras med andningsutmaningar i värme och vid ansträngning. Hjärtproblem är vanliga och livslängden på 10–12 år är kortare än för många leksaksraser. Ögonproblem – katarakt och ögonabnormaliteter – förekommer. Välj uppfödare som prioriterar andningshälsa och hjärtscreenas.
Passar japanese chin dig?
Ja, om du vill ha en lugn, elegant och historiskt fascinerande sällskapshund som passar ett stillsamt liv och lägenhetsmiljö. Nej, om du söker en aktiv och alltid entusiastisk hund.
Lämna ett svar